godkväll
jag vet inte varför jag skriver här, känner bara för att slösa ord någonstans, du vet hur man kan verkligen känna att man behöver få ur sig energi via ord fast man inte har ork att tala med någon? kanske bara jag som känner så. skulle inte förvåna mig, faktiskt. det är ganska ofta jag är ensam om tankar. folk säger till mig att jag tänker för mycket och det stämmer nog. jag har för mycket tankar, skapar för mycket i mitt huvud, orkar inte berätta för någon vad jag egentligen menar, ingen orkar förstå fullt ut ändå. och tankar det är tyst om existerar inte i den här världen och ensamma, djupa tankar är nog bäst att hålla i det dolda.
det är någonting i mig som bubblar, som en motor av ovisshet och oro som går på tomgång och jag får den inte att stanna till. det är så mycket jag har försökt att komma över och jag har trott att jag har klarat det, sedan, på en sekund rullar allting över en igen. all den där känslan av att saknad som inte borde finnas, saknad som bara gör ont. saknad kan vara bra ibland, saknad är bra när den går över, när man träffar den där efterlängtade personen och man suger i sig all den där energin som skapas av glädjen mellan två personer. saknad och längtan är mindre bra när man aldrig, aldrig någonsin, kommer bli av med den på det där fina sättet, när den istället efter lång tid glöms bort, förträngs.
jag har en sån där ond saknad, saknaden efter någonting som egentligen aldrig fanns på riktigt, men de få stunder den faktiskt existerade var omöjligt fina. jag saknar det så mycket att jag nästan önskar att det aldrig skedde på riktigt. så nu ska jag glömma, det är dags att förtränga allting. inte förrän längtan i mig försvinner kan jag gå vidare på riktigt. så nu är det officiellt, jag har glömt, jag ska framåt. adjö fina stunder. adjö drömmar. adjö tankar. adjö saknad.
adjö
mimi
mims det känns lite så där som om jag e töntig på datan. men jag orkar känna hur du känner jag blir också tillsagd att jag tänker för mycke. som sakt det bublar i huvudet man e aldrig riktig nöjd i några sekunder så glömmer man bort det. sen kommer tankarna i huvudet igen man blir störd man kan inte undgå att tänka. jag tror det e nåt man föds me en speciell gåva som gör att vi kan tänka alla andra jag känner e lugna kan bara koppla bort tanken i huvudet men det funkar inte för oss vi kan gå och grubla på det i timmar iallafall jag. vi bråkar eller inte (bråkar) men kafsar ofta men du och jag är så lika på många sätt, det är kul att träffa en som mig själv jag älskar dig mims med hela mitt hjärta<3 när du föddes föddes en ängel hon heter mimmi & konstigt nog ä de du
mims jag orkar fatta vad du skriver jag orkar fatta vad du menar för jag upplever samma sak hela tiden. jag blir tillsagd ofta att inte tänka så mycket du och jag mims. vi är så lika på så många sätt vi kan uppleva nåt som man kan grubbla på i timmar du är inte ensam Mimmi. jag vet att vi kan (bråka) eller inte bråka tjafsa mycket du för tiden. men det är troligen att vi är så lika jag skulle gärna kunna sätta mig och prata med dig om det här. Mimmi när du föddes så föddes en ängel konsigt nog va de du<3
