val
allting handlar om att ta sig uppåt, att undvika gropar och svackor. hittills har jag nästan rullat runt på marken och sökt efter gångar nedåt, jag har grävt ner mig själv i de mörkare delarna. men nu. men nu har jag insett att det är bara jag själv som kan klättra uppåt igen. om jag väljer bort min negativa energi, om jag väljer att vara glad så kommer jag vara det. man väljer sitt liv, man väljer sitt öde och nu är det dags att välja tillbaka det ljusare alternativet. det finnns ju där, jag måste bara få tag i det. negativ energi ger negativ energi, precis som positiv energi ger positiv energi, precis som tankar ger mer tankar.
så nu har jag valt
så nu har jag valt
mayday
önskar jag kunde läsa folks jävla tankar
jag vet ingenting
ingenting alls
hjälp
dags att bli räddad nu
jag vet ingenting
ingenting alls
hjälp
dags att bli räddad nu
fint
det finaste som finns är människor som själva inte ser hur fina de är
hund av havet
baby u hit me
like nothing i known
i don't know how to find my way back to where i belong
el perro del mar
like nothing i known
i don't know how to find my way back to where i belong
el perro del mar
hmm
all gläjde gör mig förvirrad
konstig känsla
konstig känsla
heureux
ikväll har jag nästan fått hopp om världen igen
äntligen
helt plötsligt är min värld fylld av positiv energi
helt plötsligt får jag precis den där bekräftelsen jag har letat efter utan att veta om det
det är nu det vänder. tack!
barn
jag har alltid varit tvärtemot, ända sedan jag var liten
bara för att
bara för att visa att jag inte var likadan som resten av världen
och jag har alltid hatat ord som busig och knäpp
just för att
just för att visa att jag förstod mer än det där förlöjligade språkbruket vuxna använder mot barn
jag kommer på mig själv med att jag aldrig var ett sånt där riktigt barnsligt barn
jag har varit en minivuxen under hela tiden. tagit mer ansvar än vad jag behövde. sett längre fram än vad jag borde ha gjort.
jag ångrar det. jag vill vara ett barn. ett bullerbynbarn utan alla dessar tankar jag har odlat fram under hela min livstid.
jag vill att mitt största problem ska
vara att min docka tappar sitt huvud.
inte som nu, då och imorgon då problemet
är att det är jag som tappar mitt
bara för att
bara för att visa att jag inte var likadan som resten av världen
och jag har alltid hatat ord som busig och knäpp
just för att
just för att visa att jag förstod mer än det där förlöjligade språkbruket vuxna använder mot barn
jag kommer på mig själv med att jag aldrig var ett sånt där riktigt barnsligt barn
jag har varit en minivuxen under hela tiden. tagit mer ansvar än vad jag behövde. sett längre fram än vad jag borde ha gjort.
jag ångrar det. jag vill vara ett barn. ett bullerbynbarn utan alla dessar tankar jag har odlat fram under hela min livstid.
jag vill att mitt största problem ska
vara att min docka tappar sitt huvud.
inte som nu, då och imorgon då problemet
är att det är jag som tappar mitt
var är jag
jag saknar mig själv
jaha
jag är ledig idag, har all tid i världen, ändå känner jag mig mer stressad än någonsin
nu
när man inser allt man har gjort fel
när man börjar ångra allt man har åstakommit
när man ser att man inte längre är den personen man vill vara
när man börjar ångra allt man har åstakommit
när man ser att man inte längre är den personen man vill vara
merci
när helt plötsligt all musik börjar betyda ännu mer
när den i olika former beskriver alla ens tankar och ger det stöd man behöver. tack
när den i olika former beskriver alla ens tankar och ger det stöd man behöver. tack
minus
varför gråter jag för
dygnet runt
natt och dag, allt på samma gång